Här känner jag att vi måste gå in djupare på en av mina böjelser sedan länge. Jag har smakat det några gånger i Sverige, men inte the real stuff. Stark smak, stark alkoholhalt och starka känslor.
Vanligtvis, när man tar en shot eller en avec fylls glaset upp och man försöker dricka upp det, and thats it. Ingen ritual, ingen direkt mystik, inga tankar. Oftast bara alkohol. Men så är det inte med min vackra smaragdfröken, nejnej, hon är annorlunda hon. Det finns en charm i henne som inte ni hittar på någon annan systembolagethylla. I 300 år har absinten förbättrat livet för allt från tiggare och dårar till kungar och genier, eller jaa.. om man nu kan räkna gravt alkoholmissbruk som en generell förbättring av livet.
Aaah, to be a child of the revolution. Adhere to truth, freedom, beauty, but above all love. Eftersom Prag ligger i centrumet av 1800-talets bohemska revolution så kör jag tämligen fort in i kvarlevorna av den sorglösa eran. Caféer, litteratur och förstås den gröna fen, musan, är överallt. Här nere hittar jag tom en Absintbar som verkar servera endast den drycken, tyvärr är den stängd när vi passerar den, genom frostigt glas ser jag fontäner och rader på rader med flaskor och verktyg till ritualen. Jag köper dessa ting på marknaden så att även jag kan avnjuta glasen på rätt sätt hemma i Sverige. Perforerad sked och glas, inte alla dagar man köper direkt. Trots att det märks att det är lite turistjippo och många av flaskorna är halvdanna kopior av originaldrycken så måste jag erkänna att jag gillar det ändå.
För att vara riktig ärlig väljer helst bort det traditionella malörtsvidundren med olagliga mängder tujon. De äldre och alltför välkryddade versionerna är dessutom för mig väldigt svåra att dricka rent, och det gör jag helst. Jag föredrar nämligen den bohemska tillagningsmetoden, med eld och spänning, helst utan vatten. Den franska metoden med fontän är ok, hon är vacker när hon är vitslöjig och lite utspädd men hon är för mig ännu skönare neongrön och stark.
Lite Laudanum *host* skämtsamt *host* och ett gammalt kopparbadkar kvar bara så har jag allt jag behöver för att förverkliga min dröm om att ligga i ett rökigt rum och drömma. För er som inte ser bilden framför er kan ni kika på allas vår "deppiga" polare i filmen From hell.
Det finns extremt många sorter att välja och vraka mellan och det är allt ifrån billigt bortom allt förstånd till dyrt bortom allt annat förstånd. Om ni reser hit ned, åk inte hem utan fyra, fem flaskor. Hinner tyvärr inte hitta någon litteratur om henne på plats dock, tjeckerna översätter inte supermycket böcker.
Men lite kan vi kanske dra fram här istället, man behöver nämligen lite bättre vokabulär och förståelse för litteratur för att beskriva henne på rätt sätt. Hon har varit älskarinna till många innan mig med de nödvändiga språkliga egenskaperna och de gör henne bättre rättvisa än mig.
"Whiskey and beer are for fools; absinthe for poets; absinthe has the power of the magicians; it can wipe out or renew the past, and annul or foretell the future."
Eller för er som av att läsa om resor redan kommit att få hemlängtan, sök ej längre än Strindberg:
Havet är grönt, så dunkelt absintgrönt; det är bittert som chlormagnesium och saltare än chlornatrium; det är kyskt som jodkalium; och glömska, glömska av stora synder och stora sorger det ger endast havet, och absint. O du gröna absinthav, o du stilla absintglömska, döva mina sinnen och låt mig somna i ro, som förr jag somnade över en artikel i Revue des deux Mondes!
Skriver hela detta inlägg över ett glas, förstår att jag arbetat en bit utanför resemålsspecifikation och gatubeskrivningar men lite kul skall man ha med. Skål!
2025-02-09